jennipop

För snart 3 månader sen så började jag prata med en kille på Twitter. Vi bytte nummer och redan från allra första början kände jag att han var något alldeles extra.

 

Fick en sån där varm, gosig, glad känsla i magen och i hjärtat när hans namn lyste upp displayen. Det blev en jäkla massa sms, dag ut, dag in. Till slut insåg jag; SHIT! JAG HÅLLER PÅ ATT BLI KÄR I EN KILLE JAG ADRIG TRÄFFAT? ÄR DET ENS OKEJ? INTE? DET SKITER JAG I FÖR HAN ÄR HELT JÄVLA UNDERBAR.

För det var han. Det ÄR han. Vet ni en sak till som han är? Han är min.

Han är min, min, min.

Han är mitt allt. Han gör mig hel. När inte en jävel finns där, ingen bryr sig om hur jag mår. Då är han där.

 

För 8 dagar sen åkte han härifrån och jag minns hur jag stod på stationen och kände hur jag gick sönder inombords av att släppa honom när han skulle åka ifrån mig. Vi hade den finaste veckan någonsin. Allt var perfekt. Han var perfekt. Han fick mig att känna mig perfekt, det ni, det är något som ingen lyckats med innan.
Vi skrattade tillsammans, vi grät tillsammans. Vi kysstes i regn. Vi gick många, långa promenader. Vi låg och såg varandra djupt i ögonen. Vi mådde bra tillsammans.
Därför gjorde det så ont att släppa honom. Jag ville bara hålla om honom resten av mitt liv. Aldrig släppa taget.

 

Han är redan hela min värld. Och ingen kan få mig så glad, så lycklig. Han är som den bästa vännen samtidigt som den bästa pojkvännen man kan tänka sig.

 

Känslan skrämmer mig samtidigt som den gör mig kokhet av lycka. Jag har aldrig känt såhär starkt för någon innan, och jag vet inte hur man gör, hur man hanterar hela grejen. Hur man visar sin kärlek tillbaka. För han är värd det bästa i hela världen. Jag ska göra allt för att han ska bli lycklig med mig, jag ska ta så väl hand om honom.

Känslan när allt annat kan kvitta, inget annat spelar någon roll längre, för han är allt jag vill ha, allt jag behöver för att må bra. Det är så jag känner.

 

Vill ju mest tacka denna fina, underbara människan för att du vill ha just MIG. För jag kan inte förstå det än. Och tack, tack för att du finns. Att du hjälper mig igenom så mycket, tror inte ens att du förstår hur viktig du är för mig.

 

 

 

JA, JAG ÄR VÄLDIGT KÄRLEKSFULL IKVÄLL. HEJDÅ