jennipop

Åt frukost vid familjen Sörmells bord. Fixade till oss litegrann.

Åkte sen med Jessica & Sandra för att köpa gummistövlar till oss. Blev även presenter till Christoffer som fyllde 19 sen på lördagen.

När vi kom tillbaks så gick vi direkt till festivalområdet och väntade på insläppet som var klockan 17!

Till slut kom Patricia, Ellie, Jezzy & Rebecka. Kramkalas osvosv.

När det väl var dags att få komma in sprang vi allt vi kunde fram till XL-scenen där Melody Club stod och hade soundcheck. Lycklig i hela kroppen. Älskar dem!

Stod och var glad glad glad. Kunde inte riktigt få in i huvudet att det faktiskt var dags för en konsert med dem igen. Senaste jag var på var ju i februari, allt för länge sen.

När de var klara så väntade vi på att klockan skulle bli 18:15. Alltså varför fick de spela så tidigt? Lite synd ändå.

När klockan var inne och de kom ut på scenen var det dans dans dans. Lyckorus!

De är finast!

Jag älskar deras kläder. Kristofers lackskor, lackslips & lackkavaj är det snyggaste jag sett, tror jag.

Iaf. De spelade lite av allt. Wildhearts var nog en av mina favoriter den kvällen. Sjukt vacker. Och boys in the girls' room.

Besvikelsen när de inte fick spela electric. Kände hur tårarna brände bakom ögonlocken när det gick upp för mig att Stoffe var helt seriös när han sa att de verkligen inte fick spela sista låten för de hade gått på övertid. Det var då vi på första raden drog igång och började sjunga på den så han sjöng med. Fint. Men inte alls samma sak.

Besviken som fan.

Arkfansen som skrattade åt mig och Amanda för vi var gråtfärdiga. Irriterande. Tänk er en ark-konsert utan Calleth, så kanske ni förstår. 
Sprang sedan runt för att träffa killarna vid turnébussen genom stängslet. De där sjukt bittra vakterna som satte upp presenning för staketet för att vi inte skulle se någonting. Blev irriterad. Tänkte att kvällen var förstörd där. Gick tillbaka in till festivalen. Såg killarna på andra sidan poolen. Ropade hit dem och de kom. Finaste!

Blev så glad. Skönt att få träffa dem igen, krama dem.

Som sagt, mina ljus i mörkret. Ingen kan göra mig så glad som dem kan!

I alla fall. Nu vet ni vad jag känner för MC.

Sen tog vi en massa foton. Haha:

När det hela spårade ur och jag bara: BÄR MIG!!!!!

<3

Och Erik: Whoop whooop *upp med jennys ben i luften så att hon skrattar så mycket att hennes fina dubbelhakor kommer fram igen, det är fint det.*

Och Richard typ: "Eh, okej? Håller mig nog utanför det här."

Den kvällen somnade man med ett leende på läpparna.