Gubbkalas och iPads
I present fick han vinterskor och att han ska spela in en skiva i en studio till oss, det ni. Nejmen, han spelar dragspel och han har skrivit låtar till alla oss barnbarn, och det är dem han ska spela in. Det ska bli spännande. Och när han tog fram dragspelet och spelade våra låtar för oss blev jag tårögd. Han är så underbar, min lilla farfar.
Satt där i typ fem timmar. Det var trevligt måste jag medge. Kanske var det för maten, kanske för umgänget. (Maten, helt klart). Och när Jakob plockade fram sin iPad så blev det fart i pensionärerna, de satt och youtubade dragspelsmän och sånt, jag fick huvudvärk efter två timmars lyssnande. De tyckte att iPaden var världens grej. Fast det är ganska coolt ändå, jag hade inte tackat nej till en sån.
Idag har jag även städat garderoben, vispat grädde och dammsugit nedervåningen.
Typ det.
Och packat ner massa klänningar och sommarkläder i resväskan. Det kändes bra, förutom att jag kommer packa om det ett x antal gånger.
Gissa vad jag har gemensamt med denna katten idag?
FML
mitt
liv
hade sovmorgon idag, kunde sovit hur länge som helst om jag velat
tro mig; JAG VILLE
fick jag? nej
för jag blev väckt vid åtta
det är typ nu man får säga något riktigt jävla fult ord men det orkar jag inte för jag är för trött
tack för mig, hej
Onsdag
-"Jenny, du kan väl städa toaletten?"
-"Ohja, med nöje." sa jag då (inombords grät jag, jättemycket.) Sen såg han gubben som gick ut, så sa han lite tyst:
-"Du kan vänta lite om du vill." Och kan ni tänka er, då var jag nära att flyga runt halsen på honom och ge han en stor blöt puss. Tack gode gud att jag kunde behärska mig.
Just det, så kom det in en liten söt mörkhyad flicka på fem, sex år kanske, grymt söt verkligen. Så köpte hon en coca cola light och sa:
- "HIHIHIHIHI DE E MIN PAPPA SOM SKA HA DEN HIHIHIHIHIHI."
- "Eh, hihi.. okej där ser man! Hoppas den smakar...?" alltså vafan säger man? Ofta män dricker coca cola light? Det var pinsamt nog det första jag tänkte på när hon sa det. Sen kom jag på att han kanske var diabetiker. Då är det okej.
Det var väl vad jag hade att säga om min dag. Erkänn att mitt liv är så spännande att ni inte vet var ni ska ta vägen? Anade det ja.
Skulle egentligen städat min garderob idag, men jag glömde. Gör det imorgon istället. Då ska vi även fira min farfar som fyller 75. Alltid roligt med kalas, lite vuxenröj ni vet.
MH!
Vi är fan heta alltså.
Äckel
Det fanns en annan människa, kan kalla honom för Lohan Fulsson, han var så jävla kåt i Lim att han gjorde allt för att få hans uppskattning och uppmärksamhet. Han hånade sin bästa vän inför Lim till och med. Han gjorde allt för att vara Lims bästa vän, men Lim var så jävla falsk och feg och osäker så det gick sådär. Lohan gjorde verkligen allt för att få äcklets uppmärksamhet, Lim var hans liv liksom. Inget annat spelade någon roll. Lohan var snäll mot mig en gång i tiden och skyddade mig mot Lims jävla skitsnack, men så gick nåt snett så han började också snacka skit om mig, inför Lim. Som han en gång också snackat en massa skit om. Konstig kille? Javisst!
Frågan är då, vem är mest störd i huvudet?
Svaret är enkelt: båda är lika störda och jag önskar er en riktigt jävla plågsam död.
Ni får ursäkta min ilska i denna lilla berättelse. Den är verklighetsbaserad, namnen har bytts ut lite bara.
Här har ni mitt liv
Jag har ett kasst liv x2
Jag älskar Amanda av hela mitt hjärta.
Det var en gång en Nils-Ola Ward. Och så levde han lycklig i alla sina dagar.
ensam_tjej_92
Du får gärna vara lik mannen på bilden
Lördag
I torsdags var jag med min vän Anna hela eftermiddagen. (Bilden är från 2007)
Vi träffas högst tre gånger om året, så det var riktigt roligt och alltid lika mycket att prata om! Började med att vi åt med hennes familj, sen fick vi det stora uppdraget att slå in en tv till hennes storebror Johan, grymma som vi är lyckades vi jäkligt bra med det projektet. Snyggt blev det med! Sen drack vi lite kaffe och tryckte i oss ett par hundra pepparkakor (minst) efter det gick vi upp en runda till mig och satt och pratade igenom allt som hänt sen vi sågs sist. Det var en hel del! Satt även och kollade en massa youtubeklipp på livekonserter som hon varit på och som jag varit på och såna som vi önskar att vi varit på. Som t.ex en konsert i Knebworth (?) när Robbie Williams tar upp en tjej på scenen och kysser henne inför tusentals människor, (hej lyckliga tjej du hånglar med en av världens snyggaste män!!!!!!!!!!!!!)
http://www.youtube.com/watch?v=qxn1MSCi0DI
Igår var det julafton & det var jättemysigt, som vanligt en massa god mat, trevlig stämning, hela familjen hemma, såg iofs bara de tio sista tio minuterna på Kalle Anka och sen somnade jag till "Kan du vissla Johanna?", som vanligt...
Så att eh, då var julaftonen för i år avklarad. Bara nyårsafton kvar sen åker jag utomlands och lämnar er kvar i detta kalla land, för jag är så snäll!
Puss och god jul i efterskott!
Daniel Paris
Så avgjordes Ung och bortskämd och ingen mindre än vår favorit Daniel Paris vann!
Bra, eftersom det var den enda i det huset som verkligen förtjänade vinsten. De andra (Paulina och Karolina) var bara pinsamma, och deras föräldrar var om möjligt ännu mer pinsamma.
Snygg? MH!
Och så var det jul, snart.
Hej!
Idag är det kallt, sådär svinkallt. -23 grader för att vara ganska exakt. Mysigt!
Nej, inte jätte.
Jag höll på att börja gråta när jag kom från bussen innan och skulle hem, var tvungen att gå inom min farmor för att värma mig. Och hon bor 100 meter från mig.
Sen när jag tog av mig vantarna så fick jag se en svart prick på min hand, jag trodde att det var köldskador men när jag försökte gnugga lite på den så att jag skulle bli varm så märkte jag att det vara var en fläck från en tuschpenna, oops. Min farmor tyckte att jag var korkad, hon sa det inte men jag såg det på henne. Hon liksom höll inne ett skratt och vände sig om och började greja med annat. Tack farmor, tack för din omtänksamhet när jag kommer och tror att jag ska dö av köldskador. Sen fick jag knäck. Gott!
Tänk att vara uteliggare nu alltså, jag blir ledsen bara av att tänka på det. Fy fan, det är nästan så att man vill bygga ett varmt hus med massa filtar och ljus i, till dem. Ingen människa förtjänar att tillbringa natten ute i denna jävla kyla. Faktiskt.
Tycker synd om dem, på riktigt. Jag menar, när jag kom hem och såg att skorstenen rök, inomhus hade vi det mysigt med massa tända ljus, julpynt osv osv, det luktade mat och det var bara så mysigt, då mådde jag bra. Det känns alltid lika bra att komma hem, till ett hem liksom.
Idag hade vi julavslutning (för att byta ämne alltså) och det var väl trevligt, det med. Ganska kallt, men ah. Sprungit runt och sjungt nationalsången för personalen på time, kramat en polis, pratat om herpes med en främmande gubbe på apoteket, sjungit julsånger på torget, sett killar springa runt i BH på Lindex.
Roligt, faktiskt!
Lite bilder kan väl bjudas på eftersom emmys kamera är vår bästa vän!
Tina lekte hund i parken.
Jag och Clara sjöng jullåt på torget.
Jag kramade snygg polis!
Ojojoj, vad händer här då? ...
Söta!
Killarna fick i uppgift att testa bhar på Lindex för att sen fråga expedit om de passade bra i dem. Hela Lindex kryllade av halvnakna killar i bh, rolig syn? Ja visst.
Mh, det var väl typ det jag hade på hjärtat.
Ha det gött, haaaaaaaaaaj!
IH
Peämäss?
Jag beter mig som en 12åring, typ. Är irriterad på allt och ALLA. Till och mer dem som inte gjort mig ett piss, jag är arg på dem just därför. För att de inte gör ett piss.
Kan inte ens föra en helt vanlig dialog utan att komma med kaxiga kommentarer och bittra åsikter. Skäms på mig.
= MH!mars 2011
Ark 2011 med Ellie, Jezzy, Pattis & Malle.
What is löv?
Lucia?
Stay with me
Saker & ting är väl lite bättre sen sist jag skrev.
Igår kom Ellie till Växjö och vi gick på Jepsons utställning (ja jag vet att jag redan varit där en gång!), Jepson var tyvärr inte där. Sen var vi nere hos Uffe och han visade oss lite skivor och så. Han är en underbar människa alltså.
Sen gick vi till Kafé de luxe och så satt vi där i säkert två och en halv timme. Vi bytte julklappar, pratade om riktigt djupa saker och känslor, skrattade även så att vi nästan grät och ah. Det var riktigt fint. Jag önskar att jag kunde vrida tillbaks tiden, faktiskt.
Jag var så glad att Ellie kom till mig, jag kände mig så ensam och behövde få ur mig allt. Ingen annan orkar lyssna på när jag försöker förklara smärtan jag känner när mitt favoritband ska lägga ner. Ingen annan förstår. Ingen annan försöker förstå. Tack Ellie. Jag tycker så mycket om dig.
Jag tänker fortfarande mycket på Ark. Jag är ledsen över att de ska lägga ner, självklart. Men jag är så stolt över dem, för de gör verkligen rätt. Det som skrämmer mig är hur mitt liv kommer bli efter. Vad har man att se fram emot? Inga ark-konserter på somrarna. Ingenting. Tomt. Inte en chans att något band kommer ta The Arks plats i mitt hjärta. Det finns inte. The Ark är inte bara ett band, som jag och Ellie sa igår. Det är något mer. The Ark är som en vän. En vän som peppat en i alla de sorgliga studerna i livet, en vän som fått en att vara ganska stolt över sig själv ändå. En vän som nu dör.
Jag ska inte deppa ihop över det här. Jag ska njuta av de sista månaderna tillsammans med dem. Det ska bli en jävligt fin sommar med dem. Sista konserten, då ska jag gråta. Då kommer jag antagligen slita av mig håret för jag kommer vara så ledsen att jag inte vet var jag ska ta vägen. Ska även visa dem min tacksamhet. Över allt de gjort för mig och alla andra. Det förtjänar dem. The Ark är mer än ett band.
The Ark. Åh, The Ark.
Denna orklöshet.
Denna ledsamhet.
Denna smärta.
Jag kan inte beskriva.
Jag har så mycket att säga men vet inte hur eller till vem. Ellie sa till mig innan idag att jag borde försöka prata med någon så att det känns bättre. Men med vem? Ingen förstår. Alla tar mig som ett jävla skämt: Hej jag älskar The Ark, nu ska de splittras och jag hatar mitt liv *ha ha ha* typ? Åh. Jag vet inte. Ingen förstår, jag tycker nästan själv att jag är pinsam som sitter och gråter på mitt rum, i bussen, på praktiken. Så fort någon nämnde "The Ark" igår så kände jag hur tårarna började rinna, helvete. Varför varför varför?????????
& till alla idioter som tycker att detta är hysteriskt roligt: Jag ber er personligen att fara åt helvete. Jag ser inget roligt i detta, ingenting alls. Även om ni, era efterblivna as, hatar The Ark och tycker att de är bögiga och äckliga och så vidare och så vidare, SÅ finns det andra som ser upp till dem, avgudar dem, älskar dem. Respektera det, låt oss vara ledsna utan att ni gör narr av oss.
Sen ni andra, som kanske inte är fan av The Ark men ändå visar förståelse, ni är guld värda. Verkligen. För detta är jobbigt, det är det.
Fy fan. Jag står inte ut med tanken på att mitt favoritband, det bandet som betytt mest i mitt liv, det bandet som förändrat mig, förändrat min syn att se på mig själv och på andra människor; att de ska försvinna. Att de ska läggas ner. Jag kan inte fatta det, jag vill inte fatta det. Samtidigt som jag förstår varför de lägger ner. Jag förstår dem verkligen, och jag älskar dem för att de tänker ge oss en sista sommar tillsammans. En avskedsturné. En turné då jag kommer stå längst fram på varje konsert och gråta livet av mig. Vad säger man? Jag är tom. Kommer detta gå över?
-
Fick en chock när jag vaknade idag.
Försöker att bita ihop och inte gråta som en liten barnunge, hittills har jag inte lyckats.
Jag kommer sakna er, The Ark. Tack för allt ni gett mig i livet! 
Det är ingen vanlig dag!
Sen kom en pigg hund uppskuttandes i min säng och pussades och kramades. Bra start på en bra dag! Eftersom det är mer än två timmar tills jag ska åka till Växjö så vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på, för jag är så pigg trots att jag somnade runt två-tiden i natt. Ska nog klä på mig och försöka äta lite frukost i alla fall!
Puss!
Sprutdagen, så att säga.
Idag har jag tagit en spruta, det var ca 6 år sen sist. Klump i magen när jag satt med familjen i väntrummet, erkände dock aldrig hur nervös jag var. Jag menar; hur cool är man om man är rädd för sprutor? Inte cool alls. Så satt till slut på händerna för att ingen skulle se hur mycket de skakade. Det resulterade bara i att hela jag skakade som en jäkla jagvetintevad, såg antagligen helt sjuk ut. Sist jag tog sprutan satt jag och höll en vuxen i handen och satt och stortjöt mot en annan vuxens axel. (Ja, jag vet att jag gick i sjätte klass....) idag gick jag in alldeles själv till tanten som skulle sticka in en tusen mil lång nål i min arm. Jag väntade på att allt skulle bli svart och att jag skulle vakna upp på ett kallt golv med massa människor som stod och såg ner på mig. Det hände aldrig, det som hände var att jag kände ett litet stick i armen, lite gift som sögs in i min kropp och sen var det färdigt. Alltså; jag svimmade inte, jag grät inte (bara inombords möjligtvis, men det tänker jag inte erkänna för någon), ingen behövde se hur mesig och feg jag egentligen var. Och när jag kom ut från rummet så sa jag lite kaxigt till min familj; "Det där var ju ingenting!" Och vet ni vad, det var ingenting. Det gjorde inte ens ont! Som belöning för att jag var så cool och duktig så väntar en till spruta på mig, den 23 december. Dagen innan julafton. Woho! Kan inte bärga mig.
& efter sprutan så träffade jag Emmy och Johanna, de stod och slog in en present till mig på konsum. Sen gick vi till Café Deres och fikade och tramsade, som vanligt. De är bra fina, de där två!
Sen åkte jag lastbil hem till Lindås, det ni! Sånt händer inte varje dag i mitt liv.
Om två timmar och sex minuter fyller jag 18 år! Bara så att ni vet liksom.
Älskade Jepson, du är sann!
Vi var där lite mer än en timme innan det öppnade så vi gick och åt mat på ICA. Amanda råkade smälta sönder en platsgrej i micron där så det blev lite pinsamt. När klockan var 11:05 så steg vi in i lokalen där utställningen höll till och den första människan vi fick syn på var ingen mindre än Mikael Jepson. Han log stort och hälsade oss välkomna och frågade hur läget var osv osv. Så vi gick omkring och kollade på hans tavlor. Det var några äldre tavlor som han gjorde för tre år sen typ och så var det några nyare som han och Hedetoft hade målat på samma duk, väldigt charmigt faktiskt!
När vi sa till Jepson att vi stod med skylten "Dansa Sylvester, dansa!" i somras så sa han att direkt när vi kom in idag visste han att han hade sett oss innan han kunde bara inte placera oss, det var fint tycker jag.
Han var jättesöt och pratglad och så sa jag att jag egentligen skulle åkt till Malmö och sett på Ola när han sjöng på invigningen, men att jag skulle jobba imorgon så det passade inte så bra och då sa Jepson att var nog bara var bra att jag inte åkte för att jag antagligen hade fastnat med tåget någonstans pga vädret och att det ändå skulle vara kallt och stå utomhus på den där invigningen. Och så sa Amanda till Jepson "& så hade i ju inte fått träffa dig..." och då säger Jepson: "Ja, så det är tre negativa saker om du skulle åkt till Malmö!" Det var jättekul att träffa honom för han var jättesnäll och jättetrevlig, innan när jag träffat honom har han stressat och inte haft tid till att prata med idag stod vi jättelänge och pratade om allt möjligt. Jag är glad!
Jag var ganska så ledsen över att det inte blev något Malmö för mig denna helgen, men det känns riktigt bra att jag fick träffa Jepson! & det verkade betyda ganska så mycket för honom att det trots allt dök upp några arkfans på hans utställning, antar att jag och Amanda var de enda i vår ålder som var där idag!
Sen gick vi därifrån och traskade till stationen och mötte Hani, så satt vi på Skåres och drack kaffe i ett par timmar. Hani ritade en fin teckning som födelsedagspresent med en massa saker som symboliserade mig:
Mycket trevlig dag!
Jejejejepson
Åh. Skulle egentligen åkt till Malmö denna afton och imorgon skulle jag träffat Ola.
Men så har man ett arbete att sköta på söndag, så mina planer förstördes sakta men säkert. Så imorrn tar jag och Amanda en buss till Växjö och går på Jepsons vernissage och får antagligen oss en mysig pratstund med den vackra mannen. 
På söndag ska jag jobba för att sedan komma hem och bli firad på kvällen. Ledig på måndag och på tisdag har jag sovmorgon, bra början på en fin födelsedag (hoppas jag!) Börjar inte förrän halv elva på förmiddagen, finfint om ni frågar mig. Ska vara i serveringen resten av tiden på min praktik. Spännande, och en del kvällsarbete ser jag fram emot! Faktiskt. Hihihi jag är glad, nu ska jag duscha och mysa med vovven för ska upp ganska så tidigt imorgon.
PUSS!
MH
Det första man får höra när man kommer hem efter att ha jobbat i tio timmar är att man alltid är så arg och att man inte bryr sig om folk OCH SÅ VIDARE.
Man bara: ÅH SÖTIS. PRECIS VAD JAG BEHÖVDE HÖRA, GULLIGULL NU BLEV JAG GLAD.
Man är inte jätteglad när man kommer hem efter tio timmars arbete i ett restaurangkök (för er som inte fattar; det är ÄCKLIGT stressigt i ett sådant kök), åkt buss i femtio minuter och samtidigt ha i tankarna: "Woho, om 12 timmar är jag påväg tillbaks och ska jobba igen!!!!!!" Man blir trött av det. Faktiskt.
gjsnjgwnjgrtjtwtet. Ska sova, min väckarklockan ringer om lite mindre än nio timmar.
Hade behövt dessa människorna omkring mig just nu
